Elin ٩(●̮̮̃•̃)۶

kärlek

 

ett ord, sex bokstäver, men med mer innehåll än hela livet.

 

kärlek kan vara det bästa som finns på jorden, när man får hålla handen med den man älskar, när man får somna ihop och veta att just den personen kommer finnas kvar när man vaknar.

det kan också vara det värsta på hela jorden när man saknar någon så att hjärtat brister och det är jobbigt att sova, både för att sängen är så ofantligt tom men också för att kudden smakar salt av alla tårar.

 

den man älskar kan ta en till skyarna genom att bara ge en speciell blick, genom att låta dig andas på hans hals, eller att känna honom leka med ditt hår. din kärlek kan också förstöra hela ditt liv genom att inte välja dig, genom att vilja vänta med det som var bäst i hela ditt liv.

 

kärlek ska vara lätt, men det är oftast svårt. hur hårt ska man hålla utan att han försvinner, hur beroende är det okej att vara och när övergår det bara till att vara sjukt. när pirret i magen är borta, alla fjärilar som fanns där bara man tänkte hans namn förr, är kärleken över då? när man inte längre orkar bry sig om hur man ser ut inför varandra, har kärleken tagit slut då eller är det då den riktiga kärleken väntar?

 

hur gör man när andra folk vill mer än vad jag vill, för jag vet redan nu att allt jag ser är en annan pojkes ansikte framför mig? hur gör man när man från att ha varit totalt-förstörd-och-ledsen-nästan-jämt blir lite mer okej med tillvaron och tillochmed kan komma på sig själv med att känna sig lycklig? är det okej att bli rädd då och tänka att jag aldrig kommer komma tillbaka till att bli lika kär en gång till?

 

när man skäms inför vad andra ska tycka, då kan det väl inte vara värt det? när man inte ens kan berätta för sin mamma eller sin bästa kompis,är det verkligen sann kärlek då?

 

hur kan man på dagen känna att allt känns okej, att det blir bra som det är medan man på kvällen bara längtar efter en annan människas andetag jämte sig.

 

och det är okej att ge upp, jag måste få känna att det är okej att ge upp nu. jag har gett allt vad jag har, har inget kvar att ge och får leva med att jag inte var bra nog, att det finns bättre än mig.